På mitt jobb är det jag som lägger schemat. Och nu är det så att jag lagt in mig själv på en lördagskväll. Det var smart i teorin eftersom Martin ändå jobbar kväll idag, tanken var att vi ska hinna träffas lite. Men då får man alltså offra sig en lördagskväll. Som man bäddar får man ligga.

Jag tror bestämt att min inte äta socker-period var bra för mig. Jag har gått ner fem kilo!
Dock var det sjukt jobbigt och jag tror jag måste tillåta mig själv att äta godis en gång i veckan faktiskt. Men om man börjar röra på sig lite mer jämnar det nog ut sig.

Fick höra av en god vän idag (som jag inte träffat på länge) att hon tyckte jag har blivit smal. Kändes skitkul att höra!

Martin tyckte det var en bra ide att frysa in 2,5 kg köttfärs i en klump. Man märker nu vem det är som brukar laga maten i detta hushåll.

Idag borstade vi Boris. Det behövdes.

Jag tänkte jag skulle ge mig in i den här makapären! Och se om jag överlever. Hoppas.

Ja, det är sant. Inget socker alls. Om det nu inte skulle råka befinna sig lite socker i maten jag äter. Inte en enda godisbit, inte en enda kaka. Inga flingor med socker i. Jag åt en skål yoghurt en gång i och för sig. Och efter det mådde jag dåligt.
Har väl ätit chips en eller två gånger under den här tiden också. Pizza en gång. Annars bara bra, hemmagjord mat eller köpt sallad. Nån pirog har slunkit ner. Läsk har jag druckit några gånger, men aldrig med socker i. Juice en gång. Utan tillsatt socker.

Imorgon åker jag till Örebro igen och har tillgång till..
vågen!
Sist jag vägde mig, för tre veckor sedan, hade jag gått ner två kilo från start. Hoppas på nåt kilo till nu. Skulle bli så glad.

Och anledningen till att jag skrev det här inlägget var att jag är så jävla sugen på godis nu och står i en butik fylld av just den varan. Men nu ska jag äta mat så det går snart över.

Den senaste veckan har jag sovit väldigt konstigt. För det första har jag svårt att somna. Martin och jag har helt skilda insomningstekniker. Martin behöver något ljud omkring sig för att kunna koppla av. Typ radio eller något prat. Jag själv är helt tvärtom, om det inte är fullkomligt tyst ligger jag och irriterar mig på det lilla lilla ljudet jag hör och kan absolut inte sova. Detta har lett till att jag nuförtiden sover med öronproppar nästan varje natt. Om det nu inte skulle vara så tyst som jag vill ha det. Men det är det nästan aldrig. Martin är i alla fall snäll och lyssnar på sina pratprogram i lurar.

I alla fall. Jag drömmer många konstiga saker också.

Det värsta den här veckan var då jag drömde att Martins ex bodde hos oss. Jag har aldrig träffat något av hans ex vad jag vet, och kvinnan i drömmen har jag aldrig sett förut i alla fall. Men ja. Hon skulle bo hos oss i vår lägenhet eftersom hon inte hade någonstans att ta vägen. Här börjar det kännas konstigt. Men det blir värre. Som i att hon inte kunde sova på soffan i vardagsrummet, utan delar säng med Martin och mig. Martin ligger i mitten. Och han kramar båda två.
Jag tar i drömmen ett snack med honom. Om att det här är helt dumt i huvudet. Martin förstår inte vad jag pratar om. Han ser inget konstigt i det alls.
Jag blir förtvivlad och skriker att han kan ju för fan inte sova i samma säng som sin nuvarande flickvän och sitt ex. Det går inte. Martin skakar på huvudet och säger att JAG är konstig. Och att om jag stör mig på hans ex så får väl JAG gå och säga vad jag tycker, eftersom han inte håller med. Jag flippar.
Går och pratar med tjejen. Talar om att såhär beter man sig inte. Hon ser inte vad hon har gjort för fel. Jag säger att jag förstår att hon inte har någonstans att ta vägen, men att om hon ska bo här får hon fan sova på soffan. Hon kontrar med att om jag tycker det är jobbigt att alla delar säng så ska JAG sova på soffan.
Drömmen fortsätter. Jag försöker kasta ut henne. Martin och tjejen förstår inte varför. Sen kommer det fram att han har legat med henne då jag var i Örebro på minisemester. Jag flippar igen. Och de andra fattar inte varför jag skriker så. Och att om jag tycker det är så jobbigt får JAG flytta. Jag förklarar att det är jag som står på lägenheten så det vill jag inte.

Sen vaknar jag och är skitsur på Martin. Kommer på att det bara är en dröm och lugnar ner mig.

För kanske två veckor sen drömde jag att jag och min kompis Rebecka var ute. Sen kom det några som började kaxa sig mot Rebecka. Och jag blir förbannad och nitar dom.
Vaknar till lite av att jag slår Martin i ryggen på riktigt. Med typ all min kraft. Han blir sur, frågar vad fan jag håller på med. Detta har jag inget minne av. Men jag har fått berättat efteråt att jag sa “ingenting”. Och han säger “men du slog mig!” och jag svarar “nä”.

Inatt drömde jag att jag fyllde år och hade kalas. Sara och några till var där. Martin var där. Lasse Lindh var där också. Och min nya pojkvän tydligen. Som blev skitsur när jag satt  i soffan med Martin och Lasse. Och jag tänkte inte så mycket på det för jag var ju fortarande tillsammans med Martin. Men det fattade inte den andra snubben som påstod sig vara min pojkvän. Skitskumt.

Varför drömmer man så mycket psykdrömmar egentligen?

Klockan är ett och jag ligger kvar i sängen. Vaknade för typ 20 minuter sen av att larmet ringde. Jag måste varit trött.
Eller jag är fortfarande trött. Och det är regnigt ute.
Man behöver kanske inte gå upp idag.

Igår kväll skulle jag skruva ihop en elgrill. Det var fötterna som skulle skruvas fast. Tre skruvar. Och jag misslyckades med två av dom så benen sitter helt wobbligt. Fint.

Det är ju självklart att när man för en gångs skull har gott om tid på sig på morgonen ska söla massor så att i alla fall måste springa till bussen.
Morgontrött? Ja. Kvällstrött? Yup. Dygnet har inte tillräckligt många timmar.