Den senaste veckan har jag sovit väldigt konstigt. För det första har jag svårt att somna. Martin och jag har helt skilda insomningstekniker. Martin behöver något ljud omkring sig för att kunna koppla av. Typ radio eller något prat. Jag själv är helt tvärtom, om det inte är fullkomligt tyst ligger jag och irriterar mig på det lilla lilla ljudet jag hör och kan absolut inte sova. Detta har lett till att jag nuförtiden sover med öronproppar nästan varje natt. Om det nu inte skulle vara så tyst som jag vill ha det. Men det är det nästan aldrig. Martin är i alla fall snäll och lyssnar på sina pratprogram i lurar.

I alla fall. Jag drömmer många konstiga saker också.

Det värsta den här veckan var då jag drömde att Martins ex bodde hos oss. Jag har aldrig träffat något av hans ex vad jag vet, och kvinnan i drömmen har jag aldrig sett förut i alla fall. Men ja. Hon skulle bo hos oss i vår lägenhet eftersom hon inte hade någonstans att ta vägen. Här börjar det kännas konstigt. Men det blir värre. Som i att hon inte kunde sova på soffan i vardagsrummet, utan delar säng med Martin och mig. Martin ligger i mitten. Och han kramar båda två.
Jag tar i drömmen ett snack med honom. Om att det här är helt dumt i huvudet. Martin förstår inte vad jag pratar om. Han ser inget konstigt i det alls.
Jag blir förtvivlad och skriker att han kan ju för fan inte sova i samma säng som sin nuvarande flickvän och sitt ex. Det går inte. Martin skakar på huvudet och säger att JAG är konstig. Och att om jag stör mig på hans ex så får väl JAG gå och säga vad jag tycker, eftersom han inte håller med. Jag flippar.
Går och pratar med tjejen. Talar om att såhär beter man sig inte. Hon ser inte vad hon har gjort för fel. Jag säger att jag förstår att hon inte har någonstans att ta vägen, men att om hon ska bo här får hon fan sova på soffan. Hon kontrar med att om jag tycker det är jobbigt att alla delar säng så ska JAG sova på soffan.
Drömmen fortsätter. Jag försöker kasta ut henne. Martin och tjejen förstår inte varför. Sen kommer det fram att han har legat med henne då jag var i Örebro på minisemester. Jag flippar igen. Och de andra fattar inte varför jag skriker så. Och att om jag tycker det är så jobbigt får JAG flytta. Jag förklarar att det är jag som står på lägenheten så det vill jag inte.

Sen vaknar jag och är skitsur på Martin. Kommer på att det bara är en dröm och lugnar ner mig.

För kanske två veckor sen drömde jag att jag och min kompis Rebecka var ute. Sen kom det några som började kaxa sig mot Rebecka. Och jag blir förbannad och nitar dom.
Vaknar till lite av att jag slår Martin i ryggen på riktigt. Med typ all min kraft. Han blir sur, frågar vad fan jag håller på med. Detta har jag inget minne av. Men jag har fått berättat efteråt att jag sa “ingenting”. Och han säger “men du slog mig!” och jag svarar “nä”.

Inatt drömde jag att jag fyllde år och hade kalas. Sara och några till var där. Martin var där. Lasse Lindh var där också. Och min nya pojkvän tydligen. Som blev skitsur när jag satt  i soffan med Martin och Lasse. Och jag tänkte inte så mycket på det för jag var ju fortarande tillsammans med Martin. Men det fattade inte den andra snubben som påstod sig vara min pojkvän. Skitskumt.

Varför drömmer man så mycket psykdrömmar egentligen?